Tankar i maj.

Maj är en komplicerad tid. Sommaren är här- i princip. Det är grönt, skönt och varmt. Men som lärare hinner man inte uppleva underbara maj, tyvärr.

Maj är turbomånaden. Det är nu allting ska hända. Prov och inlämningar ska fixas, betyg matas in, nationella prov ska skrivas in, sorteras och arkiveras, nya sjuor ska träffas, niornas fest ska fixas, grillkväll med kollegorna ska genomföras, böcker ska in, salar och skåp ska städas ur. Och allt detta i 26-gradig värme (ja, det är sant, vi har mätt i vårt arbetsrum). Alla är stressade, pressade och på tårna. Det finns överhuvudtaget inget utrymme för felsteg eller oförutsedda händelser- då exploderar det. Eleverna är trötta eller uppspelta. Niorna är många fall nervösa och spända inför att sluta på sin trygga arbetsplats och gå vidare till något nytt och okänt. Ja, det är verkligen extra turboeffekt nu i slutet av vårterminen.

Samtidigt som jag räknar ner till avslutet och semestern som hägrar där borta om några veckor så kan jag inte låta bli att snegla mot hösten och det som komma skall. Jag tycker om att få börja om. När ett läsår ligger som en tom duk framför mig och jag kan få börja fylla den med innehåll. Jag tycker om att få göra nytt, både från grunden och att få använda det jag tidigare gjort med mina elever och göra det bättre.

Problemet just nu är att jag har FÖR många idéer och projekt på gång. Även om jag gärna skulle vilja genomföra dem alla så vet jag att det inte kommer att gå- jag skulle inte orka helt enkelt. Men allt måste inte bytas ut eller göras om. Vissa saker måste få ligga kvar som andningshål, vilopauser.

Ett sådant är till exempel att under några veckor arbeta i läroboken i engelska (som jag alltså använder väldigt lite i undervisningen för övrigt). Då jobbar vi traditionellt med text och glosor. Elverna får själva välja text efter svårighetsgrad men hela klassen arbetar med samma uppgifter.  Både eleverna och jag tycker att det är skönt att få jobba med denna ”enkla” uppgift: jag behöver inte vara så värst kreativ och eleverna vet precis vad de ska göra (”uppgift 1, sen uppgift 2”, osv.). I svenskan lägger jag ibland in en läsvecka där eleverna får lustläsa valfri bok. Då har jag chans att komma ikapp med bedömning och planering. Ett hett tips om du undervisar i samma ämnen som jag.

Men innan jag börjar skissa för mycket på de nya uppgifter jag skulle vilja sätta i verket nästa år (till exempel talasomTED, Spoken Word, Brev till samhället, bokprojekt à la Sandgärdskolan) så behöver jag överleva de resterande dagarna, avrunda och sedan vila upp mig ordentligt. Först då orkar jag leverera ett helt läsår.

/Hanna

 

Lässtrategier i engelska- ett lektionsupplägg.

Häromdagen provade jag ett nytt lektionsupplägg i engelskan med år 7. Jag kom på det lite av en slump dagen innan och hade inte så mycket tid att planera i detalj men ibland är det bara att tuta och köra ändå- blir det magplask så blir det.

Vi jobbar just nu med att läsa. Jag hade tre syften med dagens lektion: 1) testa ett nytt IKT-verktyg 2) visa eleverna hur fredagens läsprov kan komma att se ut och 3) få eleverna att inse vilka lässtrategier som de kan ta användning av när de läser. Så här gjorde vi:

Först fick eleverna göra ett kort lästest. Testet är hämtat från Skolverkets diagnosmaterial i engelska 7-9 och heter ”Conversations”. Det är tio korta dialoger där en fråga ställs och eleven ska sedan välja det bästa svaret till frågan. Det är kryssfrågor med fyra alternativ till varje fråga. Testet är relativt lätt för årskurs 7.

Sedan gick vi igenom fråga för fråga. Jag lade upp en frågaställning via www.mentimeter.com (What’s your answer?) där eleverna kunde fylla i vilket svarsalternativ de valt. Svaren presenterade jag sedan anonymt via projektorn. Svaren sammanställs i ett tydligt stolpdiagram. På förhand hade jag valt ut några frågor som vi fördjupade oss i och sedan diskuterade vi de frågor som några i klassen svarat fel på.

Ett exempel:

When are you leaving?
A. Last tuesday, I think.
B. I’m leaving home.
C. Next week, I hope.
D. In the North of Europe.

Här kom eleverna fram till att det är viktigt att ha koll på frågeordet. Om man inte vet vad det betyder eller slarvläser det som where eller what så kan svaret lätt bli fel. Ytterligare en risk för felläsning ger ordet leaving som kan förväxlas med living och då kanske eleven väljer alternativ D istället för det rätta svaret C. Har man inte koll på tempus så finns risken att alternativ A väljs. Tillsammans lyckades vi klura ut det mesta, ibland gick jag in och visade på svårigheterna.

Förutom att rösta via Mentimeter kan eleverna också skriva korta frisvar på max 14o tecken till en vald frågeställning. Jag gav klasserna uppmaningen att skriva ner tips till sig själva och klassen på vad de ska tänka på när gör sitt läsprov på fredag. När alla var klara tittade vi på vad de hade skrivit. Detta blev  ju ett ypperligt tillfälle för mig att checka av vad eleverna har tagit med sig från lektionen. Några exempel på vad som kom upp är: tänka på tidsböjningarna (tempus), läsa frågorna noggrant, inte ha så bråttom, vara noga med frågeorden, läsa igenom alla svarsalternativ, läsa igenom sina svar i slutet…osv. En tillfredsställande läsning helt klart.

Det allra sista vi gjorde var att jag lät eleverna bedöma huruvida lektionen hade varit en bra lektion. Gav den dem något? Var det ett roligt sätt att jobba på? De fick sätta betyg från 1-5, där 5 var det högsta. Glädjande nog gav 87% av eleverna i mina två klasser lektionen en 4:a eller 5:a. Det betyder att jag kommer att göra detta igen.

Det enda som var mindre bra var att tiden, 40 minuter, var rätt så tajt. Det jag ska ändra på till nästa gång är att plocka ut de uppgifter där olika lässtrategier behövs. I flera av uppgifterna återkom samma typ av svårigheter.

I morgon är det dags för läsprov och jag tror att de är lite bättre förberedda tack vare just den här lektionen. Håller tummarna!

/Hanna

PS. Det ska sägas att detta inte är den enda förberedelse vi gjort inför provet. Vi har läst boken ”Flipped” och arbetat med den på olika sätt också. I fall någon undrar… DS.

Buffert med beställningar.

Är det något man lärt sig efter alla år som lärare är att dagarna rinner iväg i maj och juni. Förutom lediga helgdagar är det friluftsdagar, skolresor och studiedagar som äter upp tiden. Många är de vårterminer då jag stått i slutet av maj med stora ögon och sagt till mig själv ”Vad hände nu? Jag hinner ju inte bli klar med det jag tänkt!”. Då har jag ”lappat och lagat” så gott jag kunnat för att få till allt det sista, jagat elever, minskat mina lektionsambitioner, suttit uppe halva nätterna och bedömt och så vidare.  Det har inte känts varken vettigt eller hälsosamt.

Men de senaste vårterminerna har sett lite annorlunda ut. Jag har varit noga med att planera in extra bufferttid. Den så kallade ”ordinarie planeringen” är färdig i mitten av maj, sedan väntar beställningslektioner. Det är min fantastiska kollega AnnaKarin som började med det här med beställningar. Jag brukar göra så här:

1. Jag bedömer klart sista uppgiften vi arbetar med.
2. Eleverna får ut en matris där de kan se hur de ligger till i ämnet.
3. Jag gör en beställning från eleven utifrån hur elevens matris ser ut. Till exempel kan det vara så att någon elev har missat någon uppgift, då skapar jag en individuell uppgift som är helt ny, eller så låter jag eleven komplettera en gammal uppgift.
4. Eller så kan eleven göra en beställning från mig om det är något område som eleven vill utveckla/förbättra. Detta gör eleven i samråd med mig, vi diskuterar hur uppgiften ska se ut och vilka ramar (typ tid) som ska gälla. Syftet med beställningarna ska var tydliga: träna/utveckla eller primärt en summativ bedömning?
5. Om både jag och eleven är nöjda med hur det ser ut i matrisen kan eleven få arbeta med valfritt arbete (inom ämnet), det kan till exempel handla om att skriva fri berättelse, läsa valfri bok, och så vidare.

Jag upplever att eleverna verkligen uppskattar att inte stressa in i mål. De får vara delaktiga i beställningarna och motivationen brukar vara ganska hög ända in i det sista. Och för min egen del känns det jättebra: jag har bättre kontroll på tiden och varje elev får ytterligare en chans att förbättra just det som den behöver. Win-win! 🙂

Förena nytta med nöje.

Om det nu råkar segla in några läsare som inte känner till Det digitala skollyftet, som kanske är en av de största anledningarna till att jag startade upp bloggen, så är det väl bäst att jag förklarar lite mer om vad det är. Det digitala skollyftet är en ”kurs”, eller kanske mer en rörelse, av och för pedagoger. Den är helt digital och frivillig, dvs. du väljer själv hur mycket du vill delta och vad du vill delta med. Det finns inga tvång eller måsten (skönt!). Det digitala skollyftets syfte är att bidra till det kollegiala lärandet (främst då kanske med kollegor på andra ställen i Sverige än på just din egen skola), att främja skolutveckling samt utveckla det digitala kunnandet bland lärare. Fint va?! Om du vill läsa mer eller anmäla dig kan du göra det på http://www.digitalaskollyftet.se/.

Jag har i veckan funderat över det här med mitt mål med det digitala skollyftet. Jag tänker att jag ska förena nytta med nöje. Med det menar jag att det är smart att börja där man är. Alltså har jag försökt definiera vad jag behöver just nu. Vad är nästa steg i att utveckla min undervisning? Vad har jag gått och tänk att jag borde göra men inte fått gjort? Det är kanske läge att ta tag i det just nu. Att få ändan ur den berömda vagnen?

Så blir det således.

Igår började jag med att lägga upp ett dokument per elev på Google Docs. Detta dokument har jag delat med respektive elev. Här tänker jag att jag min formativa feedback ska finnas. Det känns väldigt angeläget att eleverna när som helst kan läsa mina tips och idéer. Hur många gånger har man inte suttit och slitit med kommentarer som eleven sen har läst och sen lika fort glömt bort? (Ja, nu var det i och för sig ett tag sen jag gjorde det). Nu kan de när de påbörjar t.ex. ett nytt skrivprojekt gå in och kika i i sitt dokument och påminna sig om vad de ska tänka på. På så vis borde startsträckan bli kortare? Att låta eleven äga sin feedback är således mitt första mål (som jag nu har påbörjat!).

Mer då? Jag har påbörjat en klassblogg för var och en av mina sjuor. Dessa skulle jag vilja komma igång med ordentligt. Tänker att eleverna ska blogga där och berätta om skolan, ämnena och sig själva med föräldrarna som läsare. Min ambition är ju så klart att omdefiniera lärandet, att inte 1:1 ska stanna vid att datorn är enbart en skrivmaskin, utan att det eleverna arbetar med i skolan blir ”på riktigt”.

Sen så är jag naturligtvis nyfiken på flippat klassrum (har inte testat alls), Google Apps (vad finns det egentligen där?), det allra bästa digitala mindmap-verktyget (vilket är det?) och massa annat. Jag vill ha tips på spännande upplägg i svenska och engelska också, gärna med digitala verktyg inblandade. I gengäld kan jag ge bort tips om hur du arbetar formativt i klassrummet, roliga och fungerande lektionsupplägg samt förslag på hur du systematiskt kan följa upp resultaten i dina grupper. Det är jag rätt bra på.

Over and out!

/Hanna

Professionellt lärande.

Händelserik dag. Har varit på samtalsträff arrangerad av Utvecklingsenheten i Borås Stad. Ämnet var det professionella lärandet och diskussionen utgick från Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft. När jag har tid (när det nu blir) kommer jag definitivt läsa mer ur den boken.

Eftersom vi i Borås sedan en tid tillbaka arbetar väldigt strukturerat med BFL, bedömning för lärande, utgick diskussionerna från detta. Hur når vårt lärande som pedagoger ut till eleverna och vilka effekter får det? Hur ser man/mäter man effekterna? Hur går man vidare? Vad behövs får att gå från tanke till handling? Vi kom bland annat fram till att ett prestigelöst, kollegialt lärande är oerhört viktigt för att nå framgång, vilket i längden leder till en förändrad undervisning och förändrade resultat. En närvarande och tydlig rektor behövs. Och tid! Framför allt tid. Att utvecklas är att processa idéer och det måste få ta sin tid. En riktigt givande konferens.

I morgon får jag finbesök på morgonlektionen av vår stadsdelschef som är på studiebesök. Eleverna arbetar med egna Fantasy Festivals på engelskan och det råder febril aktivitet. Hoppas att han tycker att det verkar vara kul att gå i min klass.

/Hanna

Att skriva är att tänka.

Hej

Jag har startat en blogg. En blogg som kommer kretsa kring mig och mitt arbete. Jo, jag har bloggat förut. En ganska meningslös blogg om mitt privatliv för några år sedan. Och sen en blogg där mina elever och jag kommunicerade innan skolan fick en gemensam lärplattform. Men nu har jag startat en ny slags blogg, en blogg där jag kan sätta ord på det jag gör som pedagog, lärare, fröken. Det är lite nytt att skriva om det. Men eftersom jag älskar att prata om mitt jobb så borde det väl gå bra?

Det är väl ändå sant, att skriva är att tänka? Om man tvingas formulera det man går och grunnar på så kan det ju vara så att nya tankar föds och kanske, kanske blir man lite klokare? Jag diskuterar dagligen pedagogiska spörsmål med mina underbara kollegor på min skola, men bloggen kanske kan bli en möjlighet att få diskutera med andra kollegor runt om i Sverige. Vi kan tänka tillsammans.

En liten presentation som sig bör: 

Jag heter Hanna Fjeld och arbetar sedan 10 år tillbaka på Borås bästa skola, Engelbrektskolan. Förutom svenska undervisar jag också i engelska. Därför kommer bloggen delvis också handla om vad jag tänker på och sysslar med i min engelskundervisning. Jo, det förstås, jag undervisar just nu i år 7 och år 9. Är mentor i en sjua.

Kort skulle jag säga att ledorden i min undervisning är: Lgr11, BFL, TheBig5 och IKT. Men grunden i klassrummet byggs av tillit, ömsesidig respekt, humor och omtanke. Det är viktigast av allt!

Hoppas att vi hörs!

/H