Förstelärare eller fritidsstuderande?

Ibland är skolans värld bra paradoxal. Jag har som bekant en förstelärartjänst. En förstelärares arbetsuppgifter ska till största del bestå av undervisning, naturligt nog. I tillägg till detta så ges exempel på vad en förstelärare i Borås Stad kan få för arbetsuppgifter:

• Utveckla undervisningen på den egna skolan eller på andra skolor i Borås Stad
• Hålla sig ajour med forskning och initiera pedagogiska diskussioner
• Auskultation och handledning i undervisningssituationer
• Verka som samtalsparter och handledare

Väldigt spännande saker! Allt detta har jag gjort det senaste halvåret. Jag har genomfört ett mindre utvecklingsarbete på min skola bestående av intervjuer, observationer och dokumenterat det i form av en rapport. Jag har läst flera relativt nyutkomna böcker och avhandlingar som handlar om praxisnära forskning kring pedagogiskt arbete (se lista nedan) som jag har diskuterat med andra. Jag har tagit del av andras utvecklingsarbeten och diskuterat dem med andra. Jag har i utvecklingsarbetet till viss del agerat som handledare och samtalspartner. Förutom detta har jag påbörjat ett nytt stadieövergripande samarbete med kollegan som ingick i utvecklingsarbetet. Det låter väl fantastiskt?!

Det intressanta är detta arbete inte har varit en del av min förstelärartjäntst. Det har varit rena fritidsstudier på frivillig basis via Masterprogrammet i pedagogiskt arbete på Borås Högskola som har bidragit till jag har genomfört det som jag beskrivit ovan. Förutom studierna på 50% har jag arbetat som vanligt 100% på min skola.  Borås Stad har inte skjutit till varken inläsningstid eller nedsättning i tjänst för att genomföra studierna. På sin höjd får jag några kronor till litteratur. Vad de däremot får är nya, fräscha forskningsrön in i verksamheten, en fortbildad förstelärare och utveckling av sin skola. Gratis. Bra deal!

Tänk om arbetsgivaren kunde se kopplingen mellan karriärstjänsterna och högskolan! Det verkar som om de inte alls är medvetna om att det finns en. Det som de vill att förstelärare ska göra är ju precis det som högskolans utbildning handlar om. Dessutom flaggar kommunen för lektorstjänster som ska kunna gå att söka. Hur ska man kunna söka en sådan när man inte har någon chans i världen att utbilda sig till den nivån om man inte tar tjänstledigt i si och så många år? Varför inte stötta lärares lust till vidareutbildning samtidigt som det gynnar det egna verksamheten på det sätt som de själva önskar? Jag tycker att det är aningen korkat rent ut sagt.

För min del skulle 25% nedsättning i tjänsten till studierna kanske räcka för att klara av programmet som sträcker sig över 8 terminer. Ytterligare 10% kunde jag lägga på att praktiskt omsätta de nya kunskaperna i skolans utvecklingsarbete, inom ämnet eller allmändidaktiskt. Jag hade fortfarande undervisat 65% av min arbetstid; det praktiska lärarjobbet hade fortfarande varit min primära sysselsättning. Det hade varit en spännande lösning för mig. Tyvärr tror jag att detta arrangemanget inte kommer att bli verklighet- jag lär få fortsätta att vara både förstelärare OCH fritidsstuderande.

/Hanna

PS! Om någon som läser känner till någon kommun som har ett aktivt samarbete mellan skola och akademi så är jag intresserad av hur det ser ut. Hör av dig! DS.

Förteckning över kurslitteratur från Masterprogrammet i pedagogiskt arbete, rekommenderar först och främst Jensen och Rönnerman om du är intresserad av förkovring:

Dimenäs, Jörgen (Red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt
och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Happstadius, Eva-Lena (2010). Skolutvecklingsuppdrag i matematik. En studie om tre skolors matematiksatsning
2010. Masteruppsats framlagd vid Institutionen för Pedagogik, Högskolan i Borås

Jensen, Mikael (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Kemmis, Stephen (2009). Action research as a practice-based practice. Educational Action Research,
vol. 17, no. 3, s. 463-474

Rönnerman, Karin (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig
grund. Lund: Studentlitteratur

Strömberg, Marianne (2010). De första sex åren: en studie av fyra lärares professionella utveckling
med en yrkeslivshistorisk ingång. Diss. Borås/Göteborg: Högskolan i Borås/Göteborgs universitet,
2010.

Troman, Geoff (2000). Teacher Stress in the Low-Trust Society. British Journal of Sociology of
Education, vol. 21, no. 3

Tyrén, Lena (2013). ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”:
en studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2013