Warm-up: ett kul sätt att starta lektionen.

Sedan något år tillbaka använder jag mig av Warm-up i engelskan. Ambitionen är att starta varje lektion med warm-up, men jag kan ärligt erkänna att jag inte alltid lyckas med detta. (Vem lyckas med att vara 100% konsekvent egentligen?)

Warm-up innebär att lektionen inleds med att eleverna två och två får ett ämne att diskutera kort (ca 2-3 minuter). Det kan vara att beskriva något (My favourite movie), berätta om något man gjort eller tänker göra i framtiden (Something I really like to do in the future) eller att argumentera för sin åsikt (If you could pick only one: friends or money?). Det finns inget krav på någon redovisning efter samtalet, och det är medvetet från min sida. Warm-up ska vara ett sätt att komma igång med ”engelsktänket”, men också att på ett lättsamt och otvunget sätt regelbundet träna på sin muntliga förmåga.

Ytterligare ett syfte är att eleverna ska försöka hålla igång diskussionen tiden ut. I samband med warm-up diskuterar vi samtalsstrategier och hur man ska tänka för att utvidga ämnesbehandlingen. Att utvidga ämnet kan ju till exempel göras genom att när paret berättat klart om sin favoritfilm kan de fundera vidare på vad andra i deras ålder gillar för filmer, vad deras föräldrar tittar på, favoritskådespelare, vad som gör en film bra, och så vidare.

Jag använder mig av bestämda platser under mina lektioner och det gör att eleverna får olika samtalspartners under året.

Tar ämnena slut är det bara att göra det till en övning för klassen: Give me some new ideas for the warm-up talk. De brukar komma med nya, roliga förslag. Dessutom har jag och kollegorna på jobbet ett gemensamt dokument där vi delar våra warm-ups med varandra.  Du kan se några förslag HÄR. 

Faktum är att eleverna brukar påminna mig om warm-up om jag glömmer bort det, så jag antar att de också gillar övningen?

/Hanna